Kärt återseende

För några år sedan ägnade jag en stor del av dygnets timmar åt sömnad. Mest barnkläder, men även en hel del annat. Av olika anledningar ligger företaget i dvala och nu mer syr jag mest åt mig själv och mina nära och kära. Sedan vi flyttade till Nystuga har dock symaskinen stått stilla, ja den har inte ens varit uppackad. Förrän idag. Det var ett kärt återseende och en fröjd att få sy lite igen.

Ramarna till skärmväggarna är klara och står på plats. Det tyg ni ser ligga i maskinen ovan är tyget till just skärmväggarna. Nu kör vi så det ryker sista sträckan och så håller vi tummarna för att jag hinner sy klart innan julafton!