Omplåstrad kyckling

De flesta kycklingarna som vi hämtade i söndags växer så det knakar, men två av dem är lite mindre än de andra och också lite slöare. Idag tog vi in dem till tvättstugan för lite extra ompyssling.

En av våra grå kycklingar visade redan på söndagskvällen att den inte var helt nöjd med tillvaron. Den var slö och verkade svag och ville inte alls gå omkring som sina kompisar. Efter lite googlande så har vi gett den honungsvatten och även om den piggnat till så är den fortfarande slö. Sedan att den är mindre än de andra gör att den lätt körs över.

Igår upptäckte Jan-E att ytterligare en kyckling, en gul/svart, hade halkat efter storleksmässigt och att den också verkade lite slö. Vid en noggrannare koll visade det sig att kycklingens tår pekade bakåt och att den gick på ovansidan foten. Den tog sig fram, men fötterna var helt vanställda. Kycklingen verkade inte ha ont och det gick bra att sträcka ut tårna på den, men den klarade inte av det av egen kraft. Även denna lilla krabat blev överkörd av sina kompisar och hade svårt att ta sig fram till vattenskålen och maten.

I eftermiddag beslöt vi att ta in dessa två små kycklingar och se om vi kunde få lite fart på dem. Den grå verkade tycka att det var otroligt skönt att komma ifrån sina buffliga syskon och blev genast lite piggare. Även den gul/svarta kycklingen piggnade till, men de vanställda fötterna verkade den inte kunna göra något åt. Båda kycklingarna började dock både äta och dricka vilket vi blev otroligt glada över!

Den grå kycklingen verkar bli starkare för varje timma, men så var det den gul/svarta. Den tar sig fram, men även om vi nu är nybörjare på det här med kycklingar så förstår vi att det inte är hållbart med så vanställda fötter. Stora tjejen Amanda blev jätteledsen när hon såg hur kycklingen hasade sig fram och förstod mer än väl att inte allt stod rätt till. Vi konsulterade vår käre vän Google igen och det var visst inte helt ovanligt med vanställda fötter där tårna pekar bakåt. Vad det beror på varierar från fall till fall, men ett tips var att testa att tejpa kycklingens fötter.

Tejpa? De små små fötterna? Hur i hela friden då? Jo, med barnplåster! Så nu går den gul/svarta kycklingen omkring med stora stora grodfötter i form av plåster. Det tar nog lite tid för den att vänja sig, men hittills så verkar det fungera. Det man får vara noga med är att inte få någon öppen klisterkant utåt eftersom de häftar fast i allt vilket gör att kycklingen fastnar. Vi håller tummarna för att båda kycklingarna repar sig och snart kan återförenas med resten av sina kompisar.

Sedan är det ju det här med hur kycklingar sover. Även här var vi tvungna att googla. De ser ju nästan döda ut där de rasat ihop. På sidan. magen, stående och ja till och med på rygg!