Projekt hönshus - igen

Då var vi igång med projekt hönshus - igen! Från början var det ju tänkt att hönsen skulle ha sin boning i, den för oss nya, men i övrigt gamla, stolpboden. När vi väl kommit igång med renoveringen kände vi att, nja, det blir nog bättre att ha hundarna där istället. Sagt och gjort. Vi byggde en ny hundgård till hundarna, rev nätet, lade en ny markpresenning, skottade över allt grus från den gamla till den nya hundgården, satte upp nätet igen mm mm och till slut så var den klar. På hönsgården så saknas nättak samt att vi ska plantera humle på den östra kortsidan. Humlen, som finns lite över allt här på "tomten" är tänkt att bilda en vägg och ett tak i anslutning till hönsens ingång i ladugården.

Hönsgård och hundgård ligger sida vid sida

Hönsen ska alltså få ta över den gamla hundgården i anslutning till ladugården och det är just där som vi spenderat en hel del timmar den här helgen. När vi köpte egendomen så var ladugården i stort behov av renovering. Att titta tillbaks på bilderna... ja, vi vet inte om vi ska skratta eller gråta. Senast idag så pratade vi om antal timmar vi lagt ner för att nå dit vi är idag. Och då är det ändå långt ifrån klart! Ja, ja. Ett steg i taget..

Stallet har tills för någon vecka sedan mer eller mindre varit ett förråd för allt möjligt. Från blomkrukor till pulkor och zinkbadkar. Efter att vi plockat i ordning och undan det mesta, dammsög vi utrymmet där hönshuset ska bli och så gjorde vi en bedömning av den befintliga plattan. Tyvärr så var den klenare och mer tilltygad än vi trodde så en ny platta måste gjutas. Mycket jobb blev plötsligt ännu mer!

På grund av ett rejält överlass på rännet ovan stallet, har den förre brukaren förstärkt bäringen nedifrån stallet. I och med hönshuset så flyttades denna enda stolpe och ersatte med tre. Stadigare, stabilare och även bättre plats för eventuella getter framöver.

Tyvärr hade vi ingen betong hemma, men det fanns ju massor av annat att ta tag i. Helgens timmar lade vi på att regla upp och "brädfodra" ena långsidan. Ytskiktet fick bli de ovan nämnda läkten och det blev så där ful-snyggt som Jan-E uttryckte det. Själv tyckte jag att det blev väldigt bra och passade in i miljön. Rustikt med ett slitet utseende, precis som det ska vara i en gammal ladugård.

Så, är vi inte hemma när ni knackar på är tipset att kolla i stallet. Där lär vi spendera en hel del tid framöver!