Kallkompost hos hönorna

Jag har länge velat ha en kallkompost och nu äntligen är den på plats. Ni ser kanske vart den står? Japp, inne hos hönorna!

Det här med kompost är egentligen ganska enkelt, men som alltid. Inget är svårt när man kan det. Själv sökte jag en hel del information på nätet och det som tilltalade mig mest var tipsen från trädgårdsmästare Nils Åkerstedt. Hans bok "Boken om marktäckning" är suverän med sina enkla och handfasta tips kring odling. Sista kapitlet i boken, som ligger ute i sin helhet på nätet, handlar om just kompost och kompostering.

Genom att ta vara på allt organiskt material som kommer

från köket och villaträdgården blir man självförsörjande på den näring

som behövs för villatomtens växter. Gödsel, jordförbättringsmedel,

material för toppdressing samt friska växter blir resultatet

av en målmedveten och väl genomförd kompostering.

Källa: Boken om marktäckning

Drar inte en kompost till sig gnagare? Jo, det är möjligt, men det gör även höns och getter. Om vi lägger matrester på marken ute i hönsgården eller i komposten spelar ju mindre roll. Vill gnagarna nå matresterna så gör de det.

En kallkompost ska vara luftig och istället för att ha en grusbädd i botten, valde vi helt enkelt en gammal lastpall. Lyckligtvis var den tilltänkta platsen för komposten helt plan så det behövdes inte ett enda spadtag. Enkelt och smidigt ska det vara! Ovanpå lastpallen häftade vi fast ett kycklingnät för att inte innehållet så lätt skall falla ner på marken.

Förutom i botten av behållaren så behöver det komma in luft även på sidorna. Fyra skruv som skruvades nästan helt ner i varje varv lastpall löste den biten. Än en gång, enkelt och smidigt!

Vad har vi då tänkt att kompostera? Jo, förutom allt organiskt material som inte används till täckodlingen så är tanken att alla hushållsrester, förutom kött och fisk, ska ner i komposten. Redan idag sorterar vi undan fruktrester, bröd, pasta, kokta grönsaker mm och ger till våra höns och getter. Komposten sväljer dessutom även kaffesump, vilket ska ääälskas av maskarna, och nu när eldningssäsongen börjar blir det att tömma askan i komposten. Några matskedar torkad hönsgödsel lite då och då är tydligen duradamm för de nedbrytande varelserna i komposten som kräver det där lilla extra för att orka arbeta, och eftersom hönsen häver ur sig en hel del av den varan åker det också ner i komposten. Om det skulle följa med lite spån från hönsgödslet så är det ingen fara. Tvärt om. Spån torkar drar åt sig vatten och är ypperligt att blanda i komposten om den blir för blöt.

Det som fattas nu är ett lock. Vi har inte tänkt att tömma komposten under vinterhalvåret utan låter den helt enkelt vara. Frysa lär den göra och nedbrytningen lär avstanna, men men. Vi strävar efter att göra det så enkelt som möjligt för oss samtidigt som resultatet är tilltalande vilket vi håller tummarna för att det blir. Vi skottar vägen fram till hönsgården oavsett, så det blir inga problem att komma fram till den även om det skulle bli rejält med snö. Däremot så vill vi ju inte att komposten ska fyllas med varken snö eller för mycket regn så därför får nästa lilla projekt bli ett lock av gamla brädor.

Sist, men inte minst. Varför har vi placerat komposten inne i hönsgården? Jo, mycket kan man säga om en kompost, men att säga att en kompost gjord av gamla lastpallar är vacker, nja, det kan man verkligen inte. I hönsgården så kommer den lite i skymundan samtidigt som den är lättillgänglig då vi är inne i ladugården minst en gång om dagen. En annan anledning är att höns gärna sprätter runt i gamla löv mm och vi hoppas att de gladeligen hoppar upp i komposten och sprätter runt för glatta livet!